hannasLondon

kl 02. 42 kollar jag på klockan och inser att jag är vaken. Varför tusan då? Efter någon minut eller så inser jag att Mae skriker som en galning innifrån sitt rum. Tydligen så hade hon drömt mardrömmar och Jason satt och försökte få henne att somna igen. Det lät inte som det gick särskilt bra... Det jag hörde i en halvtimme var "I WAnt TO CUDDLE MOMMIE!!" Efter en kvart trodde jag dock att hon hade lugnat ner sig, men nej, då satte hon igång igen. Och just i den stunden tänkte jag verkligen, det är inte lätt att vara förälder och att mitt i natten försöka övertala en envis (en förskräckligt envis) treåring att somna om igen. Så kära föräldrar, både mina och andras, idag sänder jag en tanke till er och alla de gånger som vi barn varit totalt omedgörliga.

Nu ska jag bara ta på mig en tröja och sen ska jag och Satu åka iväg till något stort köpcentrum, hon ska göra lite julklappsinhandling och jag tänkte att det kanske skulle vara kul att se något nytt förutom Oxford st. och Putney High Street. Så ja, hoppas ni också får en trevlig dag! Här lyser solen så jag hoppas vi inte dröjer för länge, för då kan jag ta en löptur när vi kommer tillbaka : )

Återkommer med bilder från förmiddagen i eftermiddag!